Dahlior har fått ett uppsving på sista tiden. Det är många som uppskattar mångfalden och den enorma växtkraft man får tillbaka när man ger utrymme och sol och lite näring till en dahliaknöl! Det finns tusentals olika sorters dahlior så rimligtvis finns det en för varje smak. Det är lätt att hamna i samlar-fällan och bara köpa fler och fler… Hur ska man kunna begränsa sig när det finns så många fina?
Det går att ta frö från dahlia och få fina exemplar som kan bilda knölar under jord första säsongen. Det exemplar som kommer från frö kommer dock inte att se ut som blomman du tog frö ifrån – det är alltid en överraskning hur blomman kommer att se ut. Om du däremot sparar knölen över vintern och planterar på våren, så blir det samma varje gång. Likaså om du tar sticklingar så får du samma sort som moderplantan.
När du tar fram knölen från vinterförvaringen, alternativt köper en knöl, så har den ofta små skott på gång kring basen. Man ser också var fjolårets stjälkar växte. Plantera knölarna i vanlig blomjord i kruka så att basen är i nivå med jordytan. Skaka krukan lite lätt så att jord trillar in mellan knölarna och undviker luftfickor. Krukan bör vara större än knölen så att du inte behöver trycka ner den, och optimalt så planterar man om den en gång till innan den sätts i slutkruka/rabatt. Om man planterar i för stor kruka direkt så finns risken att jorden runt knölen blir för blöt och knölen ruttnar. Men är man noga med vattningen och håller jorden måttligt blöt så går det med en stor kruka också.
Dahlian som får gott om utrymme i jorden ger massor tillbaka. Det går att ha den i en mindre kruka också, men då kommer den att förbli en liten växt även om den blommar och mår bra. Självklart är det skillnad på en sort som blir 30 cm hög och en som blir 150 cm hög, man får anpassa krukan till sorten.
Den stora fällan är ljuset. Står dahlian för mörkt så kommer den att sträckväxa och bli gänglig och instabil. Står den däremot soligt och ljust så blir den kompakt och bullig men kan ändå bli hög. Håller man dessutom växten lite svalt så får man också en kompaktare planta än om den står (för) varmt. Jag ställde ut mina krukor i växthuset samt utanför växthuset när temperaturen höll sig på plussidan. På natten täckte jag över dem med fiberduk. Ljuset och den svala temperaturen bidrog till fina plantor. Tänk bara på att dahlian inte tål minusgrader.
En annan fälla är blöt jord. När krukorna står ute kan det bli för blött om det är regnigt en period. Är det varmt så kan det torka upp ganska fort, men är det dessutom svalt ute då är det riskabelt för knölarna. Jösses vad jag bar krukor ut och in i sommar! När det var riktigt blåsigt så vågade jag inte ha kvar alla blommorna ute, men min erfarenhet efter sommaren är att de som fick stå kvar ute klarade blåsten bra. De var kompakta och stabila, och det bidrog såklart. En ranglig planta blåser lätt av.
Jag tycker att krukodling har många fördelar; man kan styra vattningen lättare, man kan flytta runt växten där man vill ha den och göra fina grupper, man kan placera krukan på tex grus eller trall för att slippa snigelangrepp (och får man ändå sniglar på så hittar man dem lätt under krukan), man kan begränsa eventuella sjukdomar och skadedjur lättare.
Men en maffig rabatt är inte fy skam heller och det blir ingen begränsning i plats för rötterna. På Facebook och Instagram finns mycket inspiration på olika dahliasidor.
Mest populära just nu är de jätteblommande dahliorna, ”tallriksdahlior”, om man ska tro inläggen på sociala medier. Och de är verkligen makalöst vackra! Men om du väljer enkelblommande dahlior så gör du en stor insats för alla vilda bin, fjärilar och andra pollinatörer. När de flesta växter har blommat över på sensommaren så står dahliorna där och bjuder in till mat. Och de blommar ju verkligen hela vägen in i frosten.
Var medveten om att dahlian är en sensommarblomma. De kommer igång att blomma i juli, men en del inte förrän i augusti. I handelsträdgårdar kan man få tag på blommande exemplar lite tidigare. Det behövs en tidig start på våren för att få tidigare blomning och då krävs bra förutsättningar, bland annat bra ljus.
När det blir kallt och frost så är det dags att ta hand om knölarna för vintern. Klipp av stjälkarna, lämna några centimeter, och ta bort så mycket jord som du kan. Låt knölarna ligga på tork några dagar. Ligger de varmt så får du kolla så att de inte torkar ut, de ska vara fasta och hårda. Om de blir mjuka och skrumpnar så är de inte i bästa skick för övervintring. En del sköljer av knölarna och låter dem torka, men jag tycker inte att det gör något om det är lite jord kvar så länge det inte är blött och möglar. Var uppmärksam på synliga tecken på knippebakterios – det är en smittsam sjukdom som sprids med infekterad jord.
Jag slår in knölarna i tidningspapper och skriver direkt på pappret vilken sort det är. Sen lägger jag dem i en kartong och förvarar dem i garaget där det är mellan 1-10 plusgrader. De vill ha mörkt och svalt. En del lägger knölarna i sand eller spån, det finns många varianter. De är känsliga för fukt OCH uttorkning, så det gäller att hitta ett sätt som passar dina förvaringsförhållanden. Ju varmare det är, desto mer fukt avdunstar ur knölen under vintern.
Se till att fota alla sorter medan de är i full blom, för man glömmer fortare än man tror… och då kan du njuta av bilder på blomprakten hela vinterhalvåret med.